Jag åt i förra veckan lunch med min vän och kontorskollega N. Min vän N hade med sig sitt barn, eftersom min vän N har skaffat sig ett sådant. Efter lunchen hade vi därför beslutat oss för att besöka den lokala lekparken och dricka kaffe, eftersom det är sådant man gör mitt på dagen om… Fortsätt läsa A walk in the park
Författare: Fredrik Backman
Jag vill inte lägga mig i här
Men ska det verkligen vara nödvändigt att jag ”love life”? Räcker det inte att jag älskar ost? Om jag hade älskat LIVET så himla mycket så hade jag liksom inte behövt äta så här mycket ost.
Himlen runt hörnet. På precis lagligt avstånd från korsningen.
Jag är ledsen att jag säger det här, men Stockholm är faktiskt på många sätt en plågsamt ytlig stad. Man kan prata med andra vuxna om Appleuppdateringar och jaktlicenser och bostadspriser hur mycket som helst utan att anses vara det minsta konstig. Ingen viskar och gör luftcitationstecken till sin sambo i hallen när de beskriver en som ”intressant… Fortsätt läsa Himlen runt hörnet. På precis lagligt avstånd från korsningen.
Mitt föräldraskap. Lite mer om hur det går.
(Efter att mitt barn har fått något. Vad det nu var. Jag minns inte längre för jag har huvudvärk.) Jag: Och vad säger man då? Barn: Va? Jag: Vad säger man när man får något? Barn: Vem var det som fick något? Jag: Du! Barn: Ja? Jag: Och vad säger man då? Barn: Vem? Jag: Vad säger man när man…eller vad…alltså, vad säger DU?… Fortsätt läsa Mitt föräldraskap. Lite mer om hur det går.
Morning is broken
Mina barn är 2 och 5 år gamla. Det är, för er som inte själva har fortplantat er, två rätt jävla tjatiga åldrar. Det skriks ”NEJ!” rätt mycket hemma hos oss varje morgon, så kan man väl sammanfatta det. Tålamodet är kvart-i-stängning, koncentrationsspannet är av den där sorten man har när man ser en väldigt… Fortsätt läsa Morning is broken
Något litet om någon stor
För runt två veckor sedan publicerades en väldigt mjuk och fin intervju med Henning Mankell i Göteborgs-Posten, nedskriven av Ingrid Norrman. De pratade om Mankells cancer, om den ständiga tröttheten och känslan av en tid på väg att ta slut, och han sa: ”En av hemligheterna med livet är att välja det man inte gör.”… Fortsätt läsa Något litet om någon stor
Long time, no me.
Jag ska inte säga att den här bloggen lider av dålig uppdateringstakt, för jag har märkt att den inte lider det minsta. Men jag har i alla fall inte skrivit något här på ett litet tag och det beror lite på att jag lyckades glömma lösenordet till adminverktyget och lite på ingenting speciellt annat. Men… Fortsätt läsa Long time, no me.
Någon måste faktiskt tänka på barnen
Livsmedelsverket har gått ut med en varning om att barn inte ska äta riskakor. Det är allvarliga grejer. Man måste ta sånt seriöst. Man kan skratta åt det om man inte har egna barn, visst, men om man har egna barn måste man faktiskt ta lite ansvar och sätta sig in ordentligt i fakta som… Fortsätt läsa Någon måste faktiskt tänka på barnen
Dagen efter
Det är möjligt att ni då och då hör rykten om att jag eventuellt är en smula överdrivet känslomässigt engagerad i idrottsliga prestationsbaserade upp- och nedgångar för ett lag på andra sidan jorden i en sport som har ett antal utövare utanför dollarzonen jämförbart med antalet utövare av bambuflöjt och ubåtssamlare, och att detta på… Fortsätt läsa Dagen efter
Tillit är det viktigaste i en relation
Igår befann jag mig på kontoret med min vän och kontorskollega N, då batterierna i den trådlösa styrplattan till min dator plötsligt tog slut. (Det borde kanske heta ”trådlös mus” men om man säger ”styrplatta” så känns det som något man styr en av robotarna i Pacific Rim med och om ni någonsin tvivlar över… Fortsätt läsa Tillit är det viktigaste i en relation